Tag: Personligt

Varför är mitt hus inspirerat av dansk arkitektur och design?

Varför har jag en förkärlek för vackra, pedantiska trädgårdar?

Hur kan jag vara så innovativ, företagsam och nytänkande i min konst och i min forskning?

Det är frågor som folk ofta ställer mig.

För att förstå mig bättre, kan det vara bra att förstå min bakgrund, och mina anor. Min släktkultur.

Du kommer i den här artikeln att få lära känna min morfars far, Hemming Elfving, som var kommerseråd, konsul och affärsman. Han levde 1887-1965.

Du kommer också att få läsa om hans fina sommarställe, Villa Dannebrog, som du ser på akvarellmålningen ovan. Villa Dannebrogs trädgård var en av Finlands finaste och konstnärligaste trädgårdar på sin tid.

Hemming Elfving grundade vårt anrika familjeföretag Elfving. Jag är ägare i bolaget, och är född som Kia Elfving.

Hemming var en mycket innovativ, modig och företagsam person, som inte var rädd för utmaningar. Han var verksam inom många branscher.

De flesta finländarna förknippar honom troligtvis med varumärket Hangö kex, och dess välkända logo med ett leende ansikte.

Hemming var på sin tid en betydande industriidkare, och en av de allra bästa på reklam och marknadsföring.

Vill också du smaka på de härligt goda kexen efter att du sett hans reklam?:

Hangö kex hette egentligen Finsk-Engelska Biscuit-fabriks Ab. Det var den första kexfabriken i landet (grundad år 1910 under Kejsardömet Rysslands tid).

Vid sidan av sin huvudtjänst vid kexfabriken i Hangö startade Hemming Elfving även en mycket lönsam fabrik tillsammans med Gustav Pauligs son Eduard Paulig, som senare blev VD för Paulig 1919-1947 (under hans tid växte Paulig till ett mycket betydande företag inom livsmedelsbranschen).

Elfvings och Pauligs gemensamma fabrik tillverkade havregryn för ryska armén, av spannmål som de köpte upp från ryska storgods.

Havregrynsproduktionen var så lönsam att Hemming kunde köpa in alla de övriga delägarnas aktier i Hangö kex. Från 1919 var han ensam huvudägare och direktör för Finsk-Engelska Biscuit-fabriks Ab. Verksamheten utvidgades kraftigt. Förutom förstklassiga kex producerade han även landets godaste lakrits, sötsaker och våfflor. Bolaget hade bl.a. en egen lådfabrik, ett eget tryckeri samt en kraftcentral.

Hemming gjorde också affärer i Danmark, och våren 1919 gifte han sig med Ingeborg Mathiasen i Köpenhamn. Ingeborg (1893-1969), eller Inge som hon kallades, var född i Knabstrup / Holbæk kommune på Själland (läs gärna min reseguide till Danmark här).

Vid den här tiden grundade Hemming också en annan industri i Finland; Hangö margarinfabrik Ab, som introducerade idén att sätta “hälsosamt” margarin på brödet, istället för dyrt smör.

År 1921 utnämndes Hemming Elfving till riddare av den Kongelige Danske Dannebrogordenen. Dannebrogorden är en av två kungliga danska riddarordnar (den andra är Elefantordenen). Det är en ära som få finländare förunnats.

Några år tidigare (år 1917) hade Hemming köpt en konstnärsvilla och lantgård i Kyrkslätt.

För att hedra den danska värdinnan Inge, döptes stället om till Villa Dannebrog. Danmarks flagga heter nämligen Dannebrog på danska.

Hemming utvidgade gården, förstorade villan och anlade en fantastisk trädgård. Han byggde ett ståtligt danskinspirerat stall (som idag är en Ortodox kyrka). Han byggde växthus, ett vattentorn och en av Finlands första utomhusmaneger. Trädgårdsmästaren, chauffören och arbetarna fick egna bostadshus på området.

Han hade hästar, Ayshire-kor och hundar, och t.o.m. en egen björn.

Hemming byggde också Jorvas kvarn, nära tågstationen. Kvarnen hade ett stort spannmålsförråd, en verkstad samt ett elverk som försåg hela Jorvas med ström. Kvarnen var länge en av Kyrkslätts få stora industrianläggningar. Hemming byggde också här bostäder åt arbetarna. De speciella kvarnvillorna byggdes enligt dansk design, med branta tegeltak, öppna farstur och vita fönsterluckor.

Kvarnen byggdes för att säkerställa råvarutillgången till kexfabriken.

Villa Dannebrog fungerade främst som Elfvingfamiljens sommarställe. Huvudbostaden fanns i Hangö (på vackra Badhusvägen som i dag heter Appelgrensvägen).

“Vilken underbar ordning, skönhet och föredömlighet i allting!“

Så här beskriver hortonom Jenny Elfving Villa Dannebrogs innovativa trädgård i sin bok “Suomalaista puutarhataidetta / Finsk trädgårdskonst” år 1929. Jenny Elfving var en framstående kvinnlig pionjär inom trädgårdsbranschen, och hennes bok (som presenterade 15 konstnärliga trädgårdar) blev en riktig klassiker. Jenny var även en pionjär vad gäller utbildning för kvinnor.

Notera också att Villa Dannebrogs trädgård planerats av Lisa Geijer, en kvinnlig trädgårdsplanerare (mycket ovanligt på den tiden). Hemming Elfving verkade fördomsfritt för jämställdhet, baserat på merit och talang.

Utdrag ur boken “Suomalaista puutarhataidetta” (Finsk trädgårdskonst) av Jenny Elfving:

Lantbruksträdgård i Kyrkslätt

Vi får bekanta oss med en stor gårds väldiga, exemplariska trädgård.

Från en liten tågstation i Kyrkslätt leder vägen oss österut, och där öppnar sig, på högra sidan, stora, svagt sluttande trädgårdsland inför våra ögon. Den frodiga växtligheten och perfekta skötseln fångar din blick.

Det här är trädgårdskultur in i minsta detalj.

Redan granhäcken vid landsvägen är beundransvärd. Den är ung, bara ca 80 cm hög, men redan formklippt, dessutom i spetsig form.

Mot landsvägen öppnar sig en djup dal med ett brett, djupt vattenflöde. Dalens mitt är uppdämd, och över den går det en lång, elegant, gulfärgad bro. Dammen släpper normalt ut bara begränsat med vatten, men ibland, när vattnet sänks, finns här ett riktigt vattenfall. Vi förstår det bra när vi märker att det finns en stor konstgjord sjö på övre sidan av bron. Sjöns ena strand är skogsmark, medan den andra stranden upptas av stora områden med bärbuskar och köksträdgårdsodlingar. Sett från landsvägen är alltså den egentliga köksträdgården, samt den sköna, formella trädgården placerade till höger om vattendraget.

Vi befinner oss i en förmögen ägares trädgård, men ett brett spektrum av nytto-odlingar indikerar på att man även här tänker på lönsamheten. Platsen är alltså samtidigt en stor handelsträdgård.

Vilken underbar ordning, skönhet och föredömlighet i allting!

När vi går längs de breda, välskötta sandgångarna, som kurvar fritt enligt terrängen, kan vi med fascination konstatera, att man på dessa stora områden ypperligt bemästrat att kombinera hemträdgårdsbegreppet – detta förvisso i stor skala – med lönsamma odlingar.

Förhållandevis stora områden är också gräsmatta, men det finns en naturlig orsak till detta. På många platser märker du att dessa böljande gräsmattor täcker bergiga delar, vars toppar ofta lämnats synliga medan mellanområdena kompletterats med planteringar.

Vi konstaterar med nöje att trädgårdsplaneringen har krävt verkligt stor förtrogenhet. Vi gratulerar fru Geijer för denna vackra och utomordentliga prestation! – För övrigt sköts området av en manlig trädgårdsmästare.

Den mästerliga ordningen, som man så sällan får se ens i plantskolor, och i förhållandevis få privata trädgårdar, är delvis trädgårdsmästarens förtjänst, men framför allt gårdsägarens förtjänst.

Det talas allmänt om hans eminens och mästerlighet. Naturligtvis också om hans “krävande natur”, utan vilken inget skapligt föds.

Ägaren är en affärsman, som bor med sin familj här bara en del av sommaren.

Lantbruket är delat i två delar, varav den andra delen med nötkreatur och åkrar ligger några kilometer bort.

På huvudtomten finns det flera byggnader.

Förutom huvudbyggnaden bör även trädgårdsmästarens mycket nätta bostad nämnas, samt en viss arbetarbyggnad och ett vackert stall.

De bästa hästarna hålls nämligen på denna del.

Hela det här området är ca 10 hektar.

Eftersom platsen är en höjd finns det vid utsikt åt två håll. Mellan och runt alla byggnader finns jämna, välskötta gräsmattor som avskärs av några få, praktiskt dragna och släta körvägar.

Trädgårdsmästarens bostad ligger mycket centralt vid en huvudgång. Den är i sig en liten sevärdhet ur trädgårdsplaneringsperspektiv. Just så här borde omgivningen kring det lilla hemmet arrangeras, också om huset skulle stå skilt för sig! Det var synd att vi inte lyckades få någon bild. Byggnaden omges av gräsmatta och i närheten finns en liten skogsdunge. På sydsidan har man på grund av sluttningen skapat ett stenröse som är täckt av vildvin. På insidan av stenröset finns en syrenhäck. Runt röset och delvis på den sluttande gräsmattan finns prydnadsbuskar såsom korneller, älggräs och parkrosor. En sådan här central belägenhet på bostaden, med vid utsikt åt alla håll, har stor betydelse för övervakandet av arbetet.

Annorstädes, till vänster om huvudbyggnaden, finns det ett lägre beläget utbrett område, där moderna växthus och stora drivhus är placerade. Dessa sköts av en särskild trädgårdsarbetare. Läsaren får ursäkta, att vi börjar härifrån. Men eftersom ägaren själv sällan bor här, har vi ur trädgårdens synpunkt velat lyfta fram den här livsnerven. På gården bor förvisso också en agronom, som delvis fungerar som gårdsägarens ställföreträdare och sköter det egentliga jordbruket, som finns på den andra delen av gården.

Huvudbyggnaden är placerad på en ganska hög plats, från vilken tomten sluttar svagt åt olika håll.

Bakom huset, på norra sidan, ser vi skog en liten bit bort. Närområdet runt byggnaden är utjämnat. Området till vänster utgörs av en brant backe, som är formad till en sluttning med en hög stenmur. På kanten har man planterat en hagtornshäck. Innanför den finns en smal gräsmatta med några buskar, som ädelsyrener, doftschersmin, naturligt växande träd, samt en sittplats med vita trädgårdsmöbler. I övre delen av sluttningen växer vildvin, som syns i sin fulla prakt på bilderna. Också byggnadens vägg är delvis täckt av vildvin.

På båda sidor av huvudgången stoltserar uppstammade buxbomar, Buxus sempervirens, planterade i lådkrukor. Hagtornshäcken fortsätter en bit högerut, till ett jämnt område. Den stora huvudgången, som börjar vid landsvägen, slutar här vid en öppnare del, och på båda sidorna höjer sig stiliga, fyrkantiga hagtornspelare upp från häckarna.

På båda sidor av vägen, finns det i långa blomsterkolumner stora, ljusröda pelargoner, och på kanterna silvriga Santolina maritima. Bakom blomsterkolumnerna ståtar en rad med stamrosor.

Lite till höger, på mitten av gräsmattan, höjer sig en väldig flaggstång. Vid dess bas finns en blomrundel, där det förra sommaren växte heliotroper och Montbretia – den sistnämnda är en knölväxt, som har svärdaktiga blad och små, brunaktiga, liljeliknande blommor.

På byggnadens högra sida ser vi en bergskulle täckt av perenner. Helt som alla bergsplatser här i allmänhet, så har också denna sin alldeles egen prägel. Trots att det här är husets enda “stenpartiplantering”, så innehåller den också annat än enbart “stenpartiväxter”. Här och där möter du lägre och även halvhög blomstring. På detta sätt ser vi en harmoni mellan denna och de gräskulleplanteringar som presenteras senare. Speciellt alltså, på alla sätt, och rekommenderas som omväxling!

Här möter vi följande växter: Höstflox (Phlox decussata, låg variant, olika färger) och mossflox (Phlox subulata), vinteriberis (Iberis sempervirens), murreva (Linaria cymbalaria), dvärgiris (Iris pumila), röd nejlikrot (Geum coccineum), alpgentiana (Gentiana acaulis), nejlika (Dianthus caesius), karpaterklocka (Campanula carpatica), toppklocka (Campanula glomerata), aster (Aster cassubicus), alpaster (Aster alpinus), backsippa (Anemone pulsatilla) m.fl.

Trädgårdsskapelsen sammansmälter från denna plats stegvis med orörd natur.

Nära bergspartiet, på andra sidan vägen, innanför buskagen, finns en intensiv praktplantering – härliga och vackra rosor.

Efter att vi har njutit av “centralpunktens” eleganta planteringar går vi längs den stora gången vänsterut. Vi passerar, på den högra sidan, trädgårdsmästarens bostad och unga körsbärsträd planterade i gräsmattan.

Till vänster, kopplad till gången, noterar vi en liten, rolig träbrunn, som omges av ett fyrkantigt sandområde, kantat av buskrosor. Vi konstaterar: just så här borde brunnens plats vara, – och tillika befinner vi oss vid det vida, gräsmattsomgivna stallområdet, vars sandgård på norra sidan, med sina jämna sluttningsvallar, är infälld i den högre gräsbevuxna sluttningen.

Stallet är vitrappat, och två av väggarna är täckta av vildvin, likaså pumphuset närmare vägen.

Som vi redan nämnde, så finns odlingarna på andra sidan om huvudgången. Den största delen är unga äppelträd, och mellan dem finns köksväxter.

Där odlingsmarkernas fyra vägar möts, noterar vi en egendomlig vit ribbad staketcirkel. Det är en vattenreservoar, och den är mycket dekorativ mitt i de stora odlingslanden, och eftersom platsen är lite högre så syns den i varje riktning, och bryter monotonin. På samma gång fyller den en praktisk funktion. I staketet finns en liten dörr, där man kan hämta vatten. I augusti omgavs reservoaren av glödande, rödblommande krasse.

När man betraktar denna plats kan man inte låta bli att tänka: “Det här borde vara en trädgårdsskola.” Då allt är så exemplariskt ordnat och odlingarna så mångsidiga både på friland och “under glas”, så är det synd att många privatpersoner, men också professionella, inte får komma hit för att lära sig förträffliga odlingsmetoder, samt de två mycket viktiga och svåra principerna som följs här: effektiv tidsanvändning och ordning! – Det vore önskvärt att man hädanefter åtminstone skulle ta emot praktikanter”.

Här slutar det översatta utdraget ur boken.

Akvarellmålningen av Villa Dannebrog är gjord 1924 av konstnären Juho Mäkelä.

Efter att Hemming hade ägt Villa Dannebrog i ca 20 år, såldes stället till friherre Aminoff (år 1937). Här tog villans blomstringsperiod slut.

I dag är Villa Dannebrog ett Ortodoxt kloster, som heter Pokrova Ortodoxa Brödraskap. Det vackra stallet har gjorts om till en Ortodox kyrka. Du kan besöka trädgården (i nuvarande form) under evenemanget Öppna trädgårdar.

Hangö kex såldes & nya projekt

Hemmings gode vän Karl Fazer var väldigt förtjust i Hangö kex – och ville köpa hela verksamheten. Fazer lyckades slutligen övertala Hemming att sälja. Oy Karl Fazer Ab övertog verksamheten 1927.

Hemming hade då flera andra projekt på gång.

Han hade grundat Hangö konservfabrik (en fiskförädlingsfabrik).

År 1928 grundade Hemming också Leipomotuote Oy, ett stort bageri i Viborg (en stad i Karelen som en kort period hörde till Finland).

Nästa stora projekt blev storskaligt sillfiske (från 1928/1929 framåt).

Hemming införskaffade 5-6 stora fartyg som fiskade i vattnen kring Island.

Huvudfartyget, S/S Petsamo, var ca 125 meter långt. Det fungerade som en flytande konserveringsfabrik (den största och modernaste i världen på den tiden). Fisken rensades och packades redan på fartyget, direkt efter fångst. Det var effektivt, nytänkande och möjliggjorde en högre kvalitet. Själva fiskandet sköttes av 25 båtpar som drog not (totalt 50 mindre fiskemotorbåtar).

S/S Petsamo hade en stor besättning på över 400 personer, varav ca 80-150 var kvinnor. Matbordet lär ha varit 80 meter långt – och maten bättre än vad folk var vana med.

Hemming utrustade också fartyget med ett litet sjukhus (med läkare, sjuksköterskor, poliklinik och operationssal) – för att kunna ta hand om besättningen, ifall någon blev sjuk. Det var en så stor trygghetsfaktor för alla, att knappt någon alls blev sjuk. Den sysslolösa läkaren fyllde sin tid med fotografering istället.

Fartyget hade t.o.m. en egen fotoateljé, samt ett flygplan (med en berömd pilot), som kunde spana efter stora fiskstim från luften.

Elfvings fiskeflotta var en av världens största och bäst utrustade. Rederiets huvudkontor fanns i Hangö.

År 1936 fusionerades Elfvings fiskeflotta med ett annat bolag och bytte namn till Finska fiskeri Ab (Suomen kalastus Oy). Hemming var bolagets VD till 1939.

Vid denna tid inleddes också Elfvings import- och partihandelsverksamhet (i Helsingfors), som under årens lopp varit mycket varierande och mångsidig.

Kappsegling med kungen

Hemming tillbringade alltid en stor del av sin fritid till sjöss. Han var en ivrig och berömd tävlingsseglare, och tävlade (och vann) flitigt i både Skandinavien och Amerika.

Han var gammal bekant med Danmarks kung Kristian X (som allmänt kallades Danmarks seglarkung). Båda två hade en livslång passion för kappsegling – och de tävlade i samma regattor.

Hemming beställde flera segelbåtar från Åbo Båtvarf – smäckra och otroligt vackra båtar konstruerade av mästerlige Zaké Westin. Åbo Båtvarf var på den tiden en av världens bästa båtbyggare. Du kan beundra en av Hemmings fina båtar, Merenneito II, på varvets hemsida här.

Hemming var även Kommodor i Hangö Segelförening 1926-1933.

Hemming var ulanernas ledare och firade ofta med general Mannerheim. Mannerheim var nämligen en av hans grannar i det fina villaområdet på Badhusvägen i Hangö (Mannerheim var skriven i Hangö 15.2.1919-1.3.1935, och ägde en villa där till 1931).

Hemming Elfving erhöll titeln kommerseråd 1932.

Hemming bodde också många år i Skagen (Danmark), där han ägde ett hus på Østre Strandvej 63. Vid andra världskriget var han utsänd där av finska regeringen (Folkförsörjningsministeriet), med uppdrag att bl.a. förse Finland med livsviktig proviant. Efter kriget, år 1945, grundade han Fin-Fisk A/S i Danmark. Han reste med diplomatpass, har jag för mig.

Det finns så mycket mer spännande att berätta om honom – men för att inte göra detta inlägg allt för långt, så får det bli till en senare artikel.

Jag hoppas du fått en liten inblick i min morfars fars liv, och att du på så sätt kan förstå hur allt kommit att påverka också mitt liv, och vem jag är; en fördomsfri, företagsam och kreativ pionjär och nytänkare.

Min morfar Nils Elfving, som också är kommerseråd, tog över Elfving-familjeföretaget efter sin far Hemming. Min morfar växte upp och gick i skola i Hangö, men somrarna (samt vinterloven) tillbringade han i Villa Dannebrog. Mycket av det jag har skrivit här, om Hemming, Inge och Villa Dannebrog, är sådant jag minns att han har berättat för mig.

Som äldsta barnbarn tränades jag till att ta över familjeföretagets ledning. Jag valde dock en annan väg. Trädgårdar växer igen, gamla fartyg skrotas, och döda glöms bort. Deras värde är förgängligt. Idéer däremot kan bestå för evigt. Jag valde att satsa på bestående värden, såsom konst, filosofi och stora idéer. Och jag vet att min filosofi Anti-narcissism en dag kommer att revolutionera hela världen.

[Länk till bildernas Creative Commons CC BY 4.0 licens.]

* * * * *